Recent Tweets @
Posts I Like

Jag lämnar det här skeppet och sticker iväg till Wordpress. Vi syns där!

Häromdan släppte Jason Isbell albumet Here We Rest som är hans tredje (och hittills bästa) album efter att han lämnade Drive-by Truckers. För att fira denna stora händelse bjuder jag på det här mysiga klippet där Isbell framför öppningsspåret Alabama Pines. Here We Rest finns tyvärr än så länge inte på Spotify men går att streama från AOL:s hemsida.

Stream: http://music.aol.com/new-releases-full-cds#/12

Bra recension: http://www.benshi.se/musik-here-we-rest


DN: “Tio timmar musik i månaden och dessutom ett tak för antal gratislyssningar. Det är några av förändringarna som Spotifys grundare Daniel Ek deklarerade på sin blogg på torsdagsförmiddagen(…) Efter de första sex månaderna får gratisanvändarna lyssna på musik tio timmar varje månad. Ungefär 200 låtar, med andra ord. Varje låt kommer dessutom bara att kunna spelas fem gånger.”

Från och med 1:a maj kommer Spotify alltså att begränsa gratistjänsten. Tanken är väl att de vill att folk faktiskt ska betala den ynka summan 99kr för en månadsprenumeration. Helt rätt enligt mig. Men folk i allmänhet rasar. De kommer ej att tolerera detta! “Betala för musik? Aldrig!” 

När jag läser kommentarerna i artikeln blir jag lite smått chockad och rädd. Det är det vanliga tjatet: Skivbolagen är uppenbarligen Sauron och det här måste vara deras fel på något vis. Det pratas om hur folk ska sluta använda Spotify och hur tjänsten därmed kommer att dö när de lämnar skeppet. 

Det låter inte rimligt att tjänsten skulle dö på grund av att folk som inte betalar för sig lämnar. Men om det skulle vara så och Spotify tvingas lägga ner på grund av dessa sorgliga snåljåpar så tycker jag att det är oerhört trist. 

Jag betalar gärna 99 kronor i månaden för fördelarna som premiumtjänsten ger. Jag får tillgång till album tidigare och jag slipper reklam. Alltså ingen mer Basshunter, Daniel Adams-Ray eller Di-Leva som avbryter mitt musiklyssnande ett par gånger i timmen. Det är otroligt skönt ska ni veta. 

Det enda negativa med Spotify är att de inte ger mer i intäkter till artisterna. Utöver detta så betalar jag mer än gärna 99 kronor för musikutbudet. Även skivbolag, artister och de som förser folk med kultur förtjänar att få betalt. Men försök säga detta till en generation som har fått för sig att kultur ska vara gratis och som ser gratis tillgång till musik som en mänsklig rättighet. 

Ladda gärna ner om ni vill (jag gör det också ibland) men kom inte och klaga när en musiktjänst vill att folk betalar för sig. 


Bäddat För Trubbel följer upp debuten med en EP - som nu finns på Spotify.

Utmärkta musikbloggen Birds Need Feet har en ny låt från Jason Isbell & the 400 Unit uppe på sin sajt. Alabama Pines heter den och det låter fantastiskt bra. 

Jason Isbell & the 400 Units album Here We Rest släpps 12 april.

Klassisk Beastie Boys. Lovande.

Höll nästan på att glömma bort att sammanfatta de bästa släppen förra månaden. Här kommer alltså ett axplock av mars månad:

Bob Hund – Det Överexponerade Gömstället

Konsensus om det här albumet är att Bob Hund visar upp en mer vuxen och vemodig sida av bandet. Det är som att det är det som förväntas av ett gäng män i 40-årsåldern, att de ska vända sig inåt och bli lite mer deppiga och seriösa. Håller inte nödvändigtvis med om att det bör vara så. Men visst. Det här är inte Bob Hund anno 1994 eller 1998 så det är klart att det låter annorlunda. Det Överexponerade Gömstället är lugnare och kanske mer lågmält. Det är fortfarande det Bob Hund vi älskar. Thomas Öberg är fortfarande Thomas Öberg med allt vad det innebär. Det är fortfarande bland det bästa svensk musik har att erbjuda.

Josh T. Pearson – Last of the Country Gentlemen

Josh T. Pearson kommer att göra dig deppig. Så är det bara. Och i min mening är det inget fel med det då jag gav det här albumet högsta betyg i min recension för Kulturbloggen.com. Blood On The Tracks kan känna sig utmanad om platsen som världens bästa separationsalbum.

Birgit Bidder – The Life Home

Birgit Bidder har de senaste åren jobbat sig uppåt genom att medverka på andra artisters album och turnéer. Hon har jobbat med bland andra Ison & Fille, Erik Hassle, Kajsa Grytt och Mattias Alkberg. Hon är även medlem i Raketen som nog får sägas vara Sveriges just nu bästa osignade band. The Life Home är hennes debutalbum och är producerat av demonproducenten Jaari Haapalainen. Det är klassisk svensk popmusik på engelska och det är musik som förtjänar att nå ut. The Life Home är klassisk P3-Pop i ordets bästa bemärkelse. Nu får vi hoppas att ett skivbolag signar Raketen också.

Anna Järvinen – Anna själv tredje

Det går inte att stoppa naturkraften som är Anna Järvinen. Tre fantastiska album på raken. #Winning.

                              Riddarna

Veckans svenska hype! Riddarna är från Gotland/Göteborg och spelar skränig och adrenalinstinn rock på svenska. Från och med idag finns deras självbetitlade debutalbum på Spotify: Riddarna – Riddarna

Det är en otroligt bra skiva. Och stor eloge ska ges till producenten. Albumet låter stort, skramligt och förbannat snyggt! De gör även en cover på eurodance-klassikern (det tog emot lite att skriva det där) Rhytm of the night - det är respektingivande! 

Riddarna spelar på Siesta!-festivalen i juni och med stor sannolikhet hittar du bandet på flera andra festivalscener i sommar. Någonting säger mig att de gör sig väl live.

Riddarna - Lyssna, rock´n´rollen är död

Befriande rock från Riddarna. Deras debutalbum släpps på onsdag. Fram tills dess kan ni lyssna på den här EP:n: Riddarna – Släpp allt - Glöm allt!